bajs - världens första luktblogg

Jag tänkte ge mig ut och springa en sväng i dag...
Men sen kom jag på bättre tankar. Jag är nämligen övertygad om att det snart kommer att bli hett att vara tjock.

Kolla bara på hur allt utvecklas runt om kring oss. Mobiltelefoner till exempel. Från början var de stora som tegelstenar men sedan krympte dem och blev mindre och mindre. På slutet kunde man knappt prata i dom för micken nådde bara ner till örsnibben och det var en 10-minuters uppgift att hitta den i fickan. Men helt plötsligt så blev mobiltelefonerna GIGANTISKA.

Bilar... Samma sak. Stora från början, sen blev de pyttesmå och PANG! så kör alla runt i SUV.

TV apparater var enorma från början, tjockteve och hela möbler i bland. Sen krympte dom till frukost-tv och bärbara TV-apparater innan det sa SCHWOOSH! och alla mellan pensionsålder och student hade en 42" platt-tv på väggen.

Jag försöker dra liknelser hos män. Förut var stora killar som Schwarzenegger och Hulk Hogan heta. Sen krympte normen och tunnisar som Brad Pitt och Johannes Brost blev populära och nu skriker tjejerna efter en liten fjärt som heter Justin Bieber som inte är större än resultatet av en Fredagsklossning.

Nu väntar jag bara på bomben där fet blir det nya rosa.

/Kennü

Vi var på Bali i höstas för att lapa sol och förtära inhemsk McDonalds och andra lokala kulinariska läckerheter.

Av en slump fick jag reda på att det var på just Bali som man producerade det allmänt kända Luwak kaffet. För er oinvigda kan jag berätta att Luwakkaffe är gjord på samma böna som traditionellt Balikaffe. Det växer fritt i djungeln och skördas av lokalbefolkningen. Skillnaden mellan Luwak- och Bali-kaffe är att en speciellt sorts Luwak-katt/mård käkar bönorna, processar dem i magen och bajsar sedan ut dem hela. Magsyror och tarmvägg ger Luwakkaffet en speciell smak som gör det väldigt eftertraktad. Jag misstänker att de anställda får ohyggligt OB-tillägg för att de plockar bönorna ur bajskorvar istället för ifrån träden, för kaffet är nämligen det dyraste i världen.


Luwak-bajskatt/mård


Luwak-bajskorvar

Efter att vi har tragglat oss igenom det klassiska tramset med att snorka med meterstora sköldpaddor, solat och druckit bärs på paradisstränder och annat som hör till, så tar vi en taxi en hel dag för 300 spänn och beger oss till platsen där man tillverkar bajs-kaffet. Det var en speciell känsla att gräva med händerna i en stor hög med kaffebönor som något hade bajsat ut.


Utsikt över bajskaffe-dalen

Vi köpte så klart en kopp bajskaffe för 90 spänn (espresso storlek) och fick då 8 koppar med vanligt kaffe, varm-choklad och annat på köpet. En vanlig kopp kaffe kostade ca 1 krona. Jag kan inte säga att det var särskilt gott, men till min besvikelse så smakade det inte SKIT.


Bajskaffeaffären

Innan vi åkte vidare så passade jag på att köpa 100gr omalda bönor för nätta 300kr. I sverige kostar det minst det dubbla så kaffet har ett kilopris på ca 6000 spänn.

Min tanke är nu... Om man höjer priset på kaffebönorna med 90 ggr priset för att det har passerat ett djurs tarmsystem, blir det då 180 ggr dyrare om djuret äter sina utbajsade bönor igen? Hur mycket kostar det om en människa äter bönorna och bajsar ut dem?

Jag tänkte äta mina 100g bönor och bajsa ut dem. Vad bjuder ni för det? Utropspriset är 600kr, låt budgivningen börja!

Stay brown

PS: För er som ifrågarsätter luktbloggsfunktionen så skrev jag hela inlägget på dass, och jag kan lova att det luktade.

Kennü

Detta är min första sambo. Han lämnade mig för ett jobb som dagisfröken i Uppsala.
"The one who got away", "The great white buffalo"



Tänk på det om ni någonsin planerar att ta era barn till dagis. Ni vet aldrig vem som är fröken.


Brünkenspiel

// Kennü

// Kennü

Tänkte skriva något fyndigt och avföringsrelaterat, men jag sket i det.

/joel

I dag var det en braaaaaa dag! Jag fick parkeringsböter!

Jag hade parkerat bilen på en stor parkering utanför en Supermarket i Mölndal för att jobba i en annan byggnad i närheten. De har precis gjort om parkeringen från en 2h parkering till en 1h kundparkering och det hade jag missat totalt.

När jag går över den gigantiska och nästan tomma parkeringsplatsen drygt en timme efter att tiden hade gått ut så ser jag på avstånd hur en äcklig lapplisa står och knappar på sin apparat och skall lappa min bil. Eftersom att jag är en mesig hälsing i grund och botten så vet jag att jag inte har "guts" att skälla ut den illvilliga keeeringen. När hon böjer sig fram och skall sätta fast böteslappen under min vindrutetorkare så trycker jag istället instinktivt på överfallslarms-knappen som sitter på min bilnyckel.



Larmet sätter igång exakt samtidigt som hon nuddar vid min vinrutetorkare och lapp-kärringen flyger bort från bilen halft skrämd från vettet. Hennes böteslapps-makagrunk flyger i backen och batteri och plast flyger åt alla håll. Jag försöker hålla mig för skratt för att verka oskyldig medans jag asgarvar inombords. Jag viker mig av skratt bakom en skåpbil innan jag försiktigt smyger vidare förbi min bil och bort mot andra sidan av parkeringen.

Lapp-lisan börjar plocka upp delarna av sin trasiga apparat och inser rätt snabbt att hennes trakasserier är över för denna gång. Många av bilarna på parkeringen hade stått där längre än vad jag hade gjort, men de slapp nog böter denna gång. Förhoppningsvis var apparaten så pass trasig att hon inte fick ut mina böter, men troligtvis så har den förbannade apparaten internetuppkoppling och skickar min böter direkt.

Jävla Internet!

Men det var fan värt 400 spänn!

// Kennü

I dag sitter jag på "random insdutri" och låssas vara upptagen medans jag bloggar på den röda bloggen med mat-tema.

Appropå mat så käkade jag i matsalen med de andra arbetarna på industrin i dag. Jag beställde Lasange och hade inga större förväntningar. När jag fick maten så var det en redig rallar-portion som fru mat-tant lastade på. Det var en fyrkantig kub med gråaktigt utseende som serverades. Nästan som att dom hade mixat ett självdött djur som legat i vatten några dagar och sedan blandat i gelatin. Dessutom var den stor som en halv big-pac låda.

Trots att det verkade som att de hade blandat i curry och kanel så smakade den förträffligt bra. Jag brukar sällan vara liten i maten, men denna gång fick jag ta-mig-fan kämpa som ett djur. Jag tror att de stora grova industri-arbetarna fnissade åt nörden som inte kunde klämma i sig en liten barnportion med lasange utan att pusta, frusta och ojja sig som efter ett maraton.

Efter käket så insåg jag hur industriarbetare kan äta så mycket... Dom skiter mycket!

Jag hade kämpat i mig nästan hela den grå mat-kuben och kände hur sanitetsanläggningen lockade min tarm. Alltid skönt att lätta ankar efter man smällt i sig en rejäl portion så jag styrde kosan med bestämda steg mot närmaste klosett.

När jag klev in i förmaket till bajs-båset så möttes jag av en påträngande, nästan fruktig doft som slog emot mitt luktsinne. Jag stålsatte mig, andades genom munnen, kvävde kväljningarna och steg in i båset. När jag lyfte på locket så väntade där en överraskning som till en början chockade mig, men senare växlades till en känsla av att vara väldigt liten.

Jag bajsar ofta. Nästan hela tiden. Jag bajjar fan oftast i hela världen. Innan upplevelsen på dasset efter lunchen i dag så skulle jag nog klassa mig som en av de bättre bajsarna som går i ett par skor.

Det som mötte mig var ett industriarbetar exkrement av oanade proportioner. Om jag ska uppskatta så låg där säkert 1,5 kilo bajs med en färg som påminnde starkt om Lasangen jag några minuter tidigare hade frossat i mig. Jag är osäker på om personen före mig helt enkelt struntade i att spola för att denne insåg att toaletten hade fått lite mer än den gapat efter, eller om kreatören lämnade sitt mästerverk för andra att uppleva och imponeras av. Allt jag vet är att industriarbetare äter mycket, skiter mycket och kan omöjligt glömma att spola efter att ha släppt en gödselhög stor som en halv människoavkomma.

För att inte väcka några traumatiska minnen så dröjer det nog innan jag beställer Lasange igen.

// Kennü

Jag var på lägenhetsvisning i går. Spännande. Liten lägenhet men stor hyra.
Nu var det inte lägenheten i sig som var rolig, utan vad som hände på visningen.

De som bodde i lägenheten valde att inte låta bo-värden att gå in med nyckel och visa mig lägenheten utan valde att visa den själva. Lite mystiskt, men jag tänkte att folk kanske vill ha lite intigritet. För att vara på den säkra sidan så tog jag med mig Kongo som personlig livvakt och bi-tittare/smakråd för att undanröja ev. våldtäktsrisker eller överhängande fara för mitt liv. Man kan aldrig vara nog försiktig.

Vi anlände till lägenheten i lite för god tid och lägenhetsinnehavaren befann sig vid vår ankomst i den lokala Konsumbutiken. Efter några minuters nervös väntan så dök en icket så mord/våldtäcktsbenägen ung man upp och hälsade oss välkomna. Han ursäktade sig på vanligt manér att lägenheten var något ostädad och släppte in oss. Jag känner visst obehag att klampa runt i vilt främmande människors lägenheten så titten blev rätt snabb.

När vi klev in genom dörren så försvann lägenhetsmannen rätt snabbt in i sovrummet och beordrade oss att se oss omkring. Men jag var mest nyfiken på uteplatsen vilken man hade åtkomst till via sovrummet, så jag följde snart efter lägenhetsmannen.

När jag klampar in i sovrummet med Kongo hack i häl så står lägenhetsmannen på knä och rafsar ner prylar i två lådor. Jag har fullt fokus på uteplatsen och reflekterar inte så mycket mer över situationen än att Kongo lämnar rummet.

När vi sett hela lägenheten och diverse frågor är ställda så går vi mot bilen och jag försöker föra en dialog med Kongo ang. lägenheten medans han fnissar högre och högre ju närmare bilen vi kommer. Jag frågar vad han fnissar åt och han ber mig vänta tills vi sitter i bilen. I bilen brister han ut i asgarv och undrar om jag såg leksakslådorna.

Leksakslådorna var tydligen de som vi hade sett honom rafsa ner prylar i när han var i sovrummet. Jag hade helt obemärkt pratat om uteplatsen med Lägenhetsmannen medans han hade rafsat ner vuxenleksaker som hade legat utspridda över golvet i leksakslådorna.

Sexleksaker har väl de flesta, men kanske inte två stora lådor och kanske inte "En sån här stor negerkuk *måttar med händerna*" som Kongo utbrast.

Nu i efterhand är jag lättad att jag tog med mig en livvakt. Tänk om dessa verktyg var ämnade för mig.

// Kennü

Sitter på den heliga vita porslinscirkeln på ett diplomathotell i Haag. Har precis krämat ut en mördarsnigel i det fyrkantiga avloppsröret. Fick veta innan att många toaletter i Holland inte har vatten i röret, utan att bajset landar direkt i porslinet. Väldig tur att denna toalett, trots sin i övrigt konstiga utformning, faktiskt har vatten.

Konsistensen är nämast räk-ostig fast utan att förlora formen. Jag misstänker att detta kommer att lämna spår efter sig och till min förskräckelse så har jag ännu inte lokaliserat någon toalettborste. Om toaletten inte hade haft den goda egenskapen med vatten i landningszonen så misstänker jag att olyckan och missären skulle blivit värre.

Nu ska jag på äkta Macgyver manér tillverka en toalettborste av duschdraperistången och en handduk.

Smeek smeek

// Kennü